Nu blev jag riktigt orolig

Först dör pappa och nu ligger mamma på hjärtavdelning.
Livet är en prövning just nu :sob:

14 gillningar

Beklagar.

1 gillning

haft en rätt obehaglig dag idag.

Sonens cykel blev stulen i tisdags. Idag hittade jag den på blocket, något modifierad. Men hemligt kännetecken som jag vet om finns på den.
Vi stämde träff med säljaren för att kolla, han påstår att han har kvitto.
Ut kommer en snubbe som osar kriminell, langare, whatever. Så vi testade den och åkte sen därifrån. Ramnumret kollade jag medan jag cyklade på den, de hade målat över och slipat bort det.
det har bytts ltie delar så att det inte syns att de tär vår, men vi
har ett hemligt kännetecken på cykeln så vi VET att det är vår.

Vi hade tänkte att ringa polisen och konfrontera. men det kändes inte bra att göra det för den lilla peng som vi tjänar, och att cykeln numera är mycket fulare än innan.
Vi bor för nära rädslan för repressalier tar helt enkelt överhanden här. Även om det inte är rätt.

Segt och surt. Men du tror inte att ett samtal till polisen ändå hade varit värt det?

Både ja och nej, vi har varit där, och skulle polisen komma så känns det som en självklar koppling till oss. Vårt enda bevis på att den är vår är ju ett kännetecken jag inte har foto på. ramnumret är som sagt övermålat/slipat 2000 kr är vad vi kan "spara" på detta. tro mig hjärnan går på högvarv. Frun är bestämd att nej, vi vill inte dra på oss uppmärksamhet. Jag är benägen att hålla med. PErsonens telefonnr ser man många kommentarer att vederbörande skammat folk på Blcoket, så hen är nog känd, frågan är vad som kommer att hända när han förmodligen har många anmälninga rpås ig? troligen ingenting, och att vi ska vänta länge på att få cykeln om polien ens gör nåt åt saken. Han kan hävda att han köpt den nånstans och har fått kvitto.

Ha, nu är den prissänkt till 1500. wow vilken vinst der verkar bli

Vilken skitsituation. Ingen annan än ni som är mitt upp i det kan ju veta vad som är klokast att göra. Lite lätt att sitta på avstånd och tycka att ni ska köra på och försöka klämma åt honom, så det avstår jag från.

I vår lokala FB-grupp fick jag kontakt med en "hantverkare" som skulle fixa en mycket liten sak i huset. Han kom och kollade och vi gjorde upp att han skulle komma en speciell dag. Jag fixade och såg till att allt var i iordningställt till den dagen. Han kom aldrig. När han erbjöd sina tjänster i gruppen efter det skrev jag alltid(3-4 ggr) om den historien. Sedan frågade en granne om jag visste att han nyss var utsläppt från fängelset efter ett mycket grovt brott. Han såg dessutom ut så som man tänker sig en sådan med ansiktstatueringar mm. Då slutade jag att skriva... Sedan möttes vi på gatan och då var det han som vek ned huvudet och vek undan. Så vad är rätt och vad är fel?

2 gillningar

Riktigt jobbig situation att slitas mellan att "göra det rätta" och risken att dras i något som ställer till med klart mycket mer än en stulen cykel.

Det belyser också hur lätt tystnadskultur uppstår i utsatta områden.

3 gillningar

stör mig lite att jag inte sate en airtag på cykeln när jag funderat på det så många gånger. :slight_smile: Hade nog hittat den förmodligen ganska snabbt den dagen den försvann.

3 gillningar

Min morfar är riktigt risig, har haft någon form av strul med njurarna någon vecka och får inte mycket till hjälp från diverse vprdcentraler/urologer/husläkare. Imorse ringde han och sa att han inte kan ta sig upp ur sängen, visade sig att han hade försökt gå upp på natten och gå på toa, lyckats spraya ner hela badrummet med nummer två, så nu är jag där, vi ska försöka få in honom till akuten. Någonting är väldigt dåligt, kroppstemperaturen ligger på 34 grader och han har väldigt ont.
Så nu blir det troligtvis inläggning på akuten :smiling_face_with_tear:

8 gillningar

Precis hemkommen från sjukhuset. Tydligen är det riktigt riktigt illa med min morfar. Visat sig att han har cancer i bukspottkörteln som spridit sig i hela magen, o gjort så att njurarna är helt blockerade. Läkarna kunde inte säga så mycket, men det handlar om några dagar eller veckor innan han somnar in :smiling_face_with_tear::smiling_face_with_tear:

Beklagar. Hemskt när sjukdom slår till så där. Det låter som om det är sista resan nu och då får man hoppas att ni alla får en så bra period som bara går. Den kommer bli guppig och svår många gånger, men tyvärr är det en period som ni måste igenom. :heart:

1 gillning

Tack för omtanken :heart:

Bara att beklaga, har ett par vänner som dog i bukspottskörtel cancer. Finns tyvärr ingen bot på detta.

Nej, har förstått det. Dessutom är han så gammal, 88 år, så det finns inget att göra. Bara se till så att han får smärtlindring sista tiden. Låter nog hemskt att säga, men jag hoppas att det går fort, så att han slipper lida.

9 gillningar

Det är ju så. I den åldern får de ju ofta lunginflammation och det klarar sällan kroppen att läka. Sen hoppas man väl alltid att det ska gå snabbt. Ligga som ett vårdkolli och vara klar i huvudet eller bli en grönsak önskar man väl ingen.

Nej så är det ju. Men det är likförbannat väldigt tungt när det väl händer. Han har varit som en pappa för mig hela min uppväxt.

8 gillningar

Jag beklagar verkligen.

Det är min stora oroa sen vi flyttade tillbaka till USA att mina föräldrar ska bli riktigt sjuka. Dom är båda över 80 så det är bara en tidsfråga men jag vet att jag kommer känna mig hjälplös, som tur är har jag två syskon kvar i Sverige.

1 gillning

Beklagar verkligen. Cancer är en helvetessjukdom. Vi förlorade svärfar för några år sen han blev bara 64. Tumör i hjärnan
Kompis bror hade nog bukspottkörtelcancer och gick hastigt bort.
Ta hand om er

2 gillningar

Nu ska mamma i veckan operera bort tumören.
Har helt tappat det de senaste, helgen har varit hemsk.
Går och är konstant orolig och ledsen, har ett enormt stresspåslag och humöret skiftar en hel del.
Har gått och stängt av men kan inte längre….
Dessutom har Yoshi varit besvärlig med sin mage samt att det är en del skit på jobbet.

Men varje gång jag tänker på mamma så börjar jag gråta.
Var helt ensam förra gången med, 11 år sedan nu. 11 år äldre men det känns minst lika jobbigt denna gången.

12 gillningar

Hoppas det går bra för din mamma med operationen och allt. Du får ta hand om dig och bara försöka fokusera på det positiva. :heart: